Nyheter

Slå inte undan benen för den svenska biogasmodellen!

Regionpolitiker från S, MP och C har skickat ett brev till regeringen med anledning av EU-kommissionens arbete med taxonomikriterier för miljömässigt hållbara investeringar och nya utsläppsnormer för fordon samt det nya förslaget till miljöbilsdefinition. Brevet har även sammanfattats i en debattartikel i Dagens Samhälle. Läs brevet i sin helhet nedan.

Sammanfattning

Inom EU pågår arbetet för att förverkliga den nya strategin för smart och hållbar mobilitet och genomföra tillhörande handlingsplan. Parallellt arbetar EU-kommissionen med taxonomikriterier för miljömässigt hållbara investeringar och nya utsläppsnormer för fordon. Vi vill med detta brev uppmärksamma regeringen och samarbetspartierna på hur den så kallade ”tail-pipe-metodiken” i båda dessa arbeten snedvrider konkurrensen mellan klimatneutrala energislag, minskar takten i omställningsarbetet samt på sikt leder till en utfasning av gasdrivna fordon och biogas som drivmedel. Vi ser med stor oro på vad det kan få för konsekvenser för vår inhemska biogasproduktion – en nyckelspelare i Agenda 2030 och det regionala utvecklingsarbetet till en cirkulär och biobaserad ekonomi.

Gällande metodik indikerar att det finns en inneboende konflikt mellan biogas och el, men så är inte fallet. Tvärtom visar otaliga utredningar att biogas och andra avancerade biodrivmedel är en lika viktig del av lösningen som förnybar el, och behöver likaledes utrymme att utvecklas. För att upprätthålla en livskraftig, inhemsk produktion av biogas måste produkten vara konkurrenskraftig på en marknad. Historiskt har betalningsviljan för biogas funnits i den vägburna transportsektorn, och även om vi idag ser ett ökat intresse i andra sektorer som sjöfart och industri är det i de vägburna transporterna som betalningsviljan för biogas kommer finnas under många år framöver.

Ska vi kunna ta tillvara biogasens unika samhällsnyttor, ställa om Sverige och EU till en resurseffektiv och koldioxidneutral ekonomi och nå de uppsatta målen för transportsektorn behöver regeringen agera för att:

  • omgående verka för en ändring av metodiken i beräkning av klimatpåverkan i EU:s taxonomiförordning och koldioxidnormer för fordon.
  • fortsatt inkludera biogasdrivna bilar i Sveriges nationella miljöbilsdefinition.
  • skyndsamt implementera de förslag som presenteras i Biogasmarknadsutredningen
    Mer Biogas! För ett hållbart Sverige (SOU 2019:63).

Beräkningsmetodiken i EU

Den nuvarande metoden att bedöma klimatpåverkan utifrån koldioxidutsläpp vid avgasröret (tail-pipe) är både konkurrenssnedvridande och missvisande. Metoden styr redan idag mot en utfasning av biogasbilar från marknaden, och på sikt leder den till motsvarande effekt även på tunga sidan. Detta trots att behovet av hållbara lösningar utöver elektrifiering är stort för en lång tid framöver.

EU bör i stället tillämpa det mer teknikneutrala well-to-wheels-perspektivet (källa till hjul) på utsläpp, och i förlängningen beakta hela livscykeln för både drivmedel och fordon. Detta är också i linje med det mer cirkulära perspektivet som förespråkas för en hållbar utveckling. Det finns en viss ambition inom EU att ändra metodiken, men regeringen och samarbetspartierna behöver verka för att det verkligen blir så i pågående revideringar på området.

Förslaget om ändrad miljöbilsdefinition

I Sverige har vi under lång tid utvecklat biogassystemet och skapat en bred och god förståelse för alla dess samhällsnyttor. Vi ser därför med stor oro på regeringens remitterade förslag att begreppet miljöbil, som definieras i 3 § i Förordning (2020:486) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar, inte längre ska omfatta bilar som drivs med biogas. Biogas presterar i topp för att nå nationella mål inom klimat, miljö och samhälle. Således vore det både motsägelsefullt och missvisande att exkludera biogasdrivna fordon från miljöbilsdefinitionen. Även om vi ser ett ökat intresse för biogas i sektorer som sjöfart och industri är avsättningen till övervägande del beroende av transportsektorn inom en överskådlig framtid.

Nuvarande miljöbilsdefinition beslutades så sent som i juni 2020 och har en starkt styrande effekt även utanför sin primära målgrupp. Ett exkluderande av biogasdrivna bilar skulle därmed leda till minskat intresse för att upphandla biogasdrivna fordon och minskad efterfrågan på biogas som drivmedel. EU:s krav i direktiv (EU) 2019/1161 om ändring av direktiv 2009/33 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon säger att offentliga aktörers fordonsflottor och upphandlingar ska innefatta minst 38,5 procent av elbilar. Detta är bra för att driva på för en ökad elektrifiering. Men stäng inte ute möjligheten att resterande 61,5 procent kan drivas av ett lokalt, cirkulärt och klimatneutralt drivmedel!

Biogasmarknadsutredningen

Ett bra exempel på den djupa förståelsen för biogassystemets fördelar är biogasmarknadsutredningen (SOU 2019:63) som för snart ett och ett halvt år sedan presenterades av Åsa Westlund. Där framgår att biogas som ersättning för bensin och diesel inte bara innebär en stor vinst för klimatet och miljön. Det möjliggör samtidigt en ökad kostnadseffektivitet i helt nödvändiga investeringar och miljöförbättringar inom andra områden – som avfall, avlopp och jordbruk – med lokala kretslopp av växtnäringsämnen, minskad övergödning, minskat metanläckage samt förbättrad biodiversitet och markkvalitet som resultat. Regeringen har även tack vare biogassystemet en unik möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt skapa en stärkt krisberedskap med ökad försörjningstrygghet på livsmedel, energi och växtnäring. Parallellt med att skapa dessa nyttor är biogassystemet en resurs i ett energisystem där vätgas är en naturlig beståndsdel, då synergierna mellan de två systemen är många. Produktion av biogas och biogödsel ger således ökad försörjningstrygghet, landsbygdsutveckling, fler arbetstillfällen, regional näringslivsutveckling och innovation samt nya exportmöjligheter. Helt enkelt en resurseffektiv cirkulär ekonomi som bidrar till Agenda 2030.

Om produktion och användning av biogas ska nå de målvolymer som sattes upp av utredningen och fortsätta vara en motor för regional och grön tillväxt är det av stor vikt att utredningens förslag implementeras i närtid.

Vi behöver långsiktighet

Det här brevet uttrycker en gemensam syn som vi regioner haft länge, där biogasen behöver vara en del av transportsektorns omställning parallellt med att elektrifieringen växer och nya marknader för biogas mognar. Slår vi undan benen för biogas i vägtransportsektorn nu försvinner alla de samhällsnyttor som uppstår i produktionen. Dessutom går potentialen för att använda biogas inom andra sektorer längre fram om intet.

För att nå hela vägen till en resurseffektiv och koldioxidneutral ekonomi – där vi på bästa sätt tar tillvara biogasens många nyttor för samhället – behöver vi regeringens och samarbetspartiernas stöd.

 

Vänligen,

Kristina Jonäng, regionråd (C), ordförande i regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen
Bijan Zainali, andra vice ordförande regionala utvecklingsnämnden (S), Västra Götalandsregionen
Tomas Eriksson, regionråd (MP) med ansvar för miljö och kollektivtrafik, Region Stockholm
Glenn Nordlund, regionråd (S), regionstyrelsens ordförande, Region Västernorrland
Jonny Lundin, regionråd (C), regionstyrelsens andre vice ordförande, Region Västernorrland
Eva Andersson, regionråd (S), ordförande i regionala utvecklingsnämnden, Region Östergötland
Julie Tran, regionråd (C), ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämnden, Region Östergötland
Rickard Carstedt, regionråd (S), ordförande i regionala utvecklingsnämnden, Region Västerbotten
Emma Lindqvist, regionråd (MP) med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet, Region Västerbotten
Johan Örjes, regionråd (C), ordförande i trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, Region Uppsala
Sven Sunesson, regionråd (C), vice ordförande i regionstyrelsen, Region Kronoberg
Karin Helmersson, regionråd (C), ordförande i regionala utvecklingsnämnden, Region Kalmar
Karin Thomasson, regionråd (MP), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Jämtland Härjedalen
Irén Lejegren, regionråd (S), ordförande i regional tillväxtnämnd, Region Örebro län
Johannes Andersson, ledamot i regionala utvecklingsnämnden (C), Region Jämtland Härjedalen
Magnus Ekblad, regionråd (C) med ansvar för regional utveckling, miljö och energifrågor, Region Västmanland
Tommy Levinsson, regionråd (S), ordförande i kollektivtrafiknämnden, Region Västmanland
Nils-Olov Lindfors, regionråd  (C) med ansvar för regional utveckling, Region Norrbotten
Karl-Johan Boberg, ordförande (C), tekniska nämnden, Region Gotland
Mattias Claesson, regionråd (C), med ansvar för kollektivtrafik, Region Sörmland
Anneli Kihlstrand, ledamot i regionala utvecklingsnämnden (C), Region Skåne
Leif Andersson, vice ordförande i nämnden för trafik, infrastruktur och miljö (C), Region Jönköpings län

 

BioDriv Öst har tillsammans med Biogas Väst bistått det regionpolitiska nätverket i framtagandet av brevet.

Även 33 kommunpolitiker från hela landet har skrivit ett liknande brev, läs det här.

 
 
 
V�ra medlemmar
  • Biogasbolaget i Mellansverige AB

  • Preem

  • Linde

  • Cortus Energy

  • Enköpings kommun

  • St1 Biogas

  • Eskilstuna Energi & Miljö

  • Håbo kommun

  • Käppalaförbundet

  • Lantbrukarnas Riksförbund

  • Nordic Gas Solutions

  • Region Uppsala

  • Region Örebro län

  • Region Östergötland

  • Region Sörmland

  • RISE Research Institutes of Sweden

  • Sala Heby Energi

  • Scandinavian Biogas

  • SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet

  • SRV Återvinning

  • Stockholm Gas

  • Stockholms Stad

  • Svensk Biogas

  • Gasum

  • Tekniska Verken i Linköping

  • Tyresö kommun

  • Uppsala kommun

  • Uppsala Vatten

  • VafabMiljö

  • Svealandstrafiken

  • Örebro kommun

  • Svensk Växtkraft

  • UL

  • Stockholm Vatten och Avfall

  • Järfälla kommun

  • Ekogas

  • Coop

  • Scania Sverige

  • Storsthlm

  • Linköpings kommun

  • Neste

  • Region Västmanland

  • Region Stockholm

  • ICA

  • Linköpings universitet

  • Länsstyrelsen Västmanland