Nyheter

2030-målet kräver en offensiv miljöbilsdefinition

Följande debattartikel är även publicerad i Dagens Samhälle.

För att riksdagens mål om att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 70 procent till 2030 ska kunna nås behöver omställningen till en fossilfri fordonsflotta accelerera. En viktig pusselbit är miljöbilsdefinitionen, skriver sex regionråd från Centerpartiet och Miljöpartiet.

Vi är många offentliga aktörer som är stora inköpare av fordon och transporttjänster och miljöbilsdefinitionen styr till stor del våra upphandlingar. Dessutom är den ofta vägledande för både företag och privatpersoner. När regeringen nu ser över definitionen är det viktigt att den blir verkningsfull, långsiktig och tydlig. Därför anser vi att den nya miljöbilsdefinitionen behöver utformas i enlighet med det nya bonus-malus-systemet.

Nuvarande miljöbilsdefinition infördes 2013 och används dagligen av såväl offentliga aktörer som företag och privatpersoner. Den premierar i första hand bränslesnåla dieselbilar, vilket gör att de flesta ”miljöbilar” huvudsakligen drivs av fossila bränslen. Dieselbilarna har också höga utsläpp av hälsoskadliga kväveoxider. Definitionen har således svag styrning mot fossilfrihet och är missvisande vad gäller utsläpp av luftföroreningar. Dessutom är den krånglig att förstå, då själva definitionen är en ekvation baserad på bland annat bilens tjänstevikt. Olika krav i miljöbilsdefinitionen, supermiljöbilspremien och miljörabatten i förmånsbeskattningen har ytterligare ökat förvirringen kring begreppet miljöbil.

Det är alltså hög tid för en ny och bättre miljöbilsdefinition. För att den ska bidra till att nå 2030-målet anser vi att den måste uppfylla följande kriterier.

1.    Verkningsfullhet. Syftet med definitionen är att främja fordon med liten miljöpåverkan och då måste den styra mot just det. Och glöm inte att vi har fler miljömål än begränsad klimatpåverkan.
2.    Långsiktighet. Både köpare och tillverkare av fordon gynnas av en miljöbilsdefinition som kan bestå över lång tid.
3.    Tydlighet. Det bör vara enkelt att förstå vad en miljöbil är, med krav som är tydligt kopplade till fordonens faktiska miljöpåverkan.

Vår analys är att en ny miljöbilsdefinition som ligger helt i linje med bonus-delen i bonus-malus-systemet uppfyller alla tre kriterier. Förmånsbeskattningen har redan anpassats efter bonus-malus-systemet och det är viktigt med en miljöbilsdefinition som styr åt samma håll. 

När Transportstyrelsen nyligen lämnade två förslag till regeringen på hur miljöbilsdefinitionen kan förnyas var också detta ett av förslagen. Det andra förslaget var att sätta gränsen vid utsläpp på 95 gram CO2/km, vilket är lika med EU:s krav på en genomsnittlig nybil redan om tre år. En miljöbilsdefinition som ligger runt genomsnittligt utsläpp för nya bilar om bara tre år är varken verkningsfull eller långsiktig. Transportstyrelsen menar konstigt nog att detta alternativ skulle ge större miljöeffekt jämfört med en offensivare definition, med argumentet att definitionen inbegriper större utbud av bilar och därmed kan användas i fler upphandlingar. 

Redan nu finns runt 230 varianter av elbilar, laddhybrider och gasbilar som klarar bonus-kraven. För verksamheter som kräver särskilda bilar är utbudet i dagsläget mindre. I dessa upphandlingar anser vi att en bra lösning under en övergångsperiod är att ställa krav på en rimlig andel miljöbilar, snarare än att förhastat börja tillämpa en definition med svag miljöstyrning. 

Våra sex regioner är redo att i våra upphandlingar av fordon och transporttjänster bidra till omställningen av fordonsflottan, nu väntar vi bara på en offensiv miljöbilsdefinition.

 

Kristina Jonäng
regionråd (C) och ordförande miljönämnden, Västra Götalandsregionen

Mätta Ivarsson
regionråd (MP) och ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne

Göran Gunnarsson
regionråd och ordförande (C) trafik- och samhällsplaneringsnämnden, Region Östergötland

Gustav Hemming
miljö-, skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd (C) och ordförande tillväxt- och regionplanenämnden, Stockholms läns landsting

Jenny Lundström
regionråd (MP) och ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Uppsala

Andreas Porswald
regionråd (MP) och ordförande beredning regional utveckling, Region Västmanland

 
 
 
V�ra medlemmar
  • Biogasbolaget i Mellansverige AB

  • Preem

  • Linde

  • Cortus Energy

  • Enköpings kommun

  • St1 Biogas

  • Eskilstuna Energi & Miljö

  • Håbo kommun

  • Käppalaförbundet

  • Lantbrukarnas Riksförbund

  • Nordic Gas Solutions

  • Region Uppsala

  • Region Örebro län

  • Region Östergötland

  • Region Sörmland

  • RISE Research Institutes of Sweden

  • Sala Heby Energi

  • Scandinavian Biogas

  • SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet

  • SRV Återvinning

  • Stockholm Gas

  • Stockholms Stad

  • Svensk Biogas

  • Gasum

  • Tekniska Verken i Linköping

  • Tyresö kommun

  • Uppsala kommun

  • Uppsala Vatten

  • VafabMiljö

  • Svealandstrafiken

  • Örebro kommun

  • Svensk Växtkraft

  • UL

  • Stockholm Vatten och Avfall

  • Järfälla kommun

  • Ekogas

  • Coop

  • Scania Sverige

  • Storsthlm

  • Linköpings kommun

  • Neste

  • Region Västmanland

  • Region Stockholm

  • ICA

  • Linköpings universitet

  • Länsstyrelsen Västmanland